Vi har inte mera många rosor, när vi slutligen får bort rosenbuskarnas kvarlämnor. De få vi har måste också flytta till bättre platser. En plats där de syns, men man blir inte tvungen att akta sig för taggarna hela tiden. Dessutom har ju dessa enskilda stora taggar i stället för små och många så som vår gamla buske. Inte växer de heller åt alla håll, eller sprider sig. Men desto vackrare och troligtvis ömtåligare. Får se om de hålls vid liv, för vi fick inte hela huvudroten med. Oj vad jag hoppas på det bästa.
Annonser
